Denna studie syftar till att bidra till det omfattande arbete som pågår med att rädda Hotade arter världen över. I Sverige sker det framförallt genom arbetet med åtgärdsprogram för Hotade arter och tillämpande av dessa ute i landets län. I den här studien ställer jag frågan hur man landskapsekologiskt kan planera för att bevara och främja Hotade arter i ett aktuellt fall för Haftahedarna i västra Dalarna. För att besvara denna fråga användes tre av områdets Hotade arter: mosippa(Pulsatilla vernalis), bombmurkla(Sarcosoma globosum) och silversandbi(Andrena argentata) som paraplyarter. Dessutom gjordes en naturtypsindelning för hela området och de olika arternas åtgärdsprogram studerades.

I dagens samhälle är skyddet av hotade och utrotningsHotade arter väldigt aktuellt och kontroversiellt. Den problematik som uppstår när man vill skydda arter återfinns i alla länder, därför är det intressant att se hur andra länder valt att genomföra sitt skydd. Ett land med en omtalad och långtgående lagstiftning i detta fall är USA. Därför valde jag att genomföra en jämförelse mellan USA:s Endagered Species Act (ESA) och den Svenska fridlysningslagstiftningen. Den svenska fridlysningslagstiftningen är ingen enhetlig lagstiftning såtillvida att den har samlats upp enbart i miljöbalken (MB).

?År 1973, kom ett antal länder överens om att handel inte får vara orsaken till att vilda djur och växter utrotas.? http://www.wwf.se/show.php?id=1122930 Idag hotas över 30,000 arter av djur och växter världen över av utrotning och en fjärdedel av jordens växter och djur befaras att utrotas inom de närmsta 50 åren. De senaste 100 åren har mer än 50 % av den tropiska regnskogen tagits ner och när miljön förändras är det flera djurarter som har svårt att anpassa sig och därmed minskar i antal. Utöver miljöhotet är handeln en viktig bidragande faktor till att arter minskar i antal. Handeln med redan hotade djurarter är ofta illegal och de ekonomiska intressena är stora då risken för upptäckt är liten och straffen är låga.

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för Hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många Hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.

Tjäderberget i Lycksele och Vindelns kommun är av Länsstyrelsen i Västerbotten identifierad som en lövvärdetrakt. Fem av sex arter som behandlas av åtgärdsprogram för Hotade arter på asp och björk har hittats i området. SCA har beslutat att skapa en mångfaldspark i anslutning till Tjäderbergetsnaturreservat för att koncentrera naturvårdsinsatser till ett större sammanhängande område. Målet med vår kandidatuppsats är att skapa skötselalternativ för att öka lövandelen i mångfaldsparken och för att skapa livsmiljöer för de Hotade arterna. För att inom Tjäderbergets mångfaldspark skapa 10 % lövrik barrskog och 10 % lövdominerad skog innan år 2030 ska åtgärder utföras på 16 % av mångfaldsparkens produktiva areal. De åtgärder som blir aktuella är frihuggning, röjning/gallring och bränning.

Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden.

Det har skett en stor förändring inom det svenska jordbruket det senaste seklet, traditionell slåtter och beteshävd har nästan upphört helt. Förändrad markanvändning orsakar habitatförlust för många växter och djur. Slåtter och betesmarkerna som hör till de artrikaste växtsamhällena i Sverige hotas av igenväxning. I denna uppsats studerar jag Länsstyrelsen i Jämtlands läns uppföljning av den starkt hotade orkidén brunkulla (Gymnadenia nigra) som är en hävdgynnad art på tillbakagång. Studien baseras på intervjuer med anställda på Länsstyrelsen i Jämtlands län samt de inventeringsdata man samlat inom uppföljningen.

Hemlock och douglasgranar är inte okända släkten i Sverige, dock är det endast få arter som finns till försäljning och som används i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanställning av släktenas samtliga arter så syftet med denna litteraturstudie är att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. Utifrån detta förs en diskussion med målet att svara på frågan om fler arter kan vara härdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angående taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att få nya arter kan tänkas härdiga i svenskt klimat men främst att fler arter är lämpliga för användning i större utsträckning. Dock krävs provodling för att med säkerhet fastställa arternas härdighet..

Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.

Återskapade våtmarker är av stor vikt för den biologiska mångfalden och särskilt viktiga för hotade simfåglar. För att öka kunskapen kring hur faktorer som våtmarkers area, ålder och fiskförekomst påverkar simfåglar i återskapade våtmarker studerades fyra våtmarker i Tinnerö naturreservat, Linköpings kommun. Av speciellt intresse var svarthakedoppingen (Podiceps auritus). Antalet svarthakedoppingar i de studerade våtmarkerna hade en positiv utveckling under våtmarkernas första år. Dock minskade antalet svarthakedoppingar i området mellan år 2009 och 2011.

Mösseberg är ett platåberg med intressant natur med en stor variation av biotoper och växtarter. I det här projektet har inventeringar utförts i bland annat slåttermarker, torrbackar, raviner, rasbranter, extremrikkärr och ädellövskog. Projektets syfte är att inventera 25 hotade eller sällsynta växtarter i Falköpings kommun, efter ett delmål i Falköpings naturvårdsprogram. Det är också en uppföljning av ett examensarbete som utfördes 2008 inom samma område. I projektet undersöktes hur arternas status har förändrats sedan tidigare år, vad anledningen till förändringen är samt vilka skötselåtgärder som kan förbättra arternas status i framtiden.

Människan har brukat jorden sen många tusen år tillbaka. Förmågan att förändraodlingslandskapet och påverka dess utseende och innehåll har dock varit störst efter andravärldskriget. Många av jordbrukslandskapets arter är synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt är beroende av människan för sin existens. Dessa arter har varit människansföljeslagare i tusentals år.

Allt fler främmande arter når våra sjöar och vattendrag. Med ökade transporter mellan jordens alla länder har även nya spridningsvägar uppstått för främmande arter att förflyttas, avsiktligt eller oavsiktligt, till nya geografiska områden. Genom bland annat artikel 8 (h) konventionen om biologisk mångfald och artikel 11.22.b Bernkonventionen har vi åtagit oss att reglera introduktion av invasiva främmande arter, vilket omfattar såväl avsiktliga som oavsiktliga introduktioner till naturmiljön. Idag saknas dock ett heltäckande regelverk för att effektivt förhindra introduktioner av invasiva främmande arter. Det övergripande problemet synes främst bestå i svårigheten att reglera oavsiktliga introduktioner.

I takt med att konkurrensen på trädgårdsmarknaden ökar blir det allt viktigare att som odlare hela tiden hålla koll på konsumenternas efterfråga för nya arter och sorter. Att våga testa nya växer och presentera dem i sitt sortiment kan ses som en potentiell konkurrensfördel, och bör vara prioriterat hos varje odlare. I denna rapport presenterar jag 10 arter inom släktet Fragaria, ett släkte med stora potentialer att lyckas på marknaden. Jag presenterar både arter anpassade för de nordliga delarna av Sverige, odling i urbana miljöer, som prydnadsväxter och arter som skulle fungera bra för bärodling i hobbyträdgårdarna. De olika arter är anpassade för frilandsodling, ampel- och krukodling, inomhusodling och växthusodling. Genom att läsa min rapport hoppas jag att Du blir intresserad att provodla någon av de spännande arterna som finns inom släktet Fragaria!.